Sunday, April 22, 2007

Till hetslagstiftningens försvar

Alla tycker om yttrandefrihet, men få personer förefaller ha gjort klart för sig varför de gör det. Det innebär att alla diskusioner om hetslagstiftningens allmänna lämplighet eller förkastlighet tenderar att bli direkt fördummande.

Det finns två huvudsakliga argument för yttrandefrihet:

a. Det är en mänsklig rättighet att fritt yttra sin mening.
b. Ett fritt meningsutbyte gynnar den samhälleliga utvecklingen.

Ett alltför ensidigt betonande av nyttoaspekten (argument B) leder i sin förlängning till den maoistiska slutsaten att yttrandefrihet endast innebär rätten att fritt yttra sanningen (eftersom lögnen inte kan vara gynnsam) och att sant kan endast det vara som gynnar arbetarklassen (eller vilken grupp man nu anser sig företräda.) Det är ingen trevlig slutsats.

Å andra sidan; ett alltför ensidigt betonande av rättighetsaspekten (argument A) lika illa. Draget till sin logiska slutsats leder rättighetsargumentet nämligen till ett försvar av hatpropaganda, eftersom en rättighet per definition är något man har rätt till oberoende av konsekvenserna. Det är inte heller någon särskilt trevlig slutsats.

Erfarenhetsmässigt tenderar liberaler att betona argument A, medan socialister mer betonar argument B. På ena sidan alltså personer som är beredda att avskaffa yttrandefriheten för att försvara den proletära statsmakten, på andra sidan personer som är beredda att aktivt försvara spridandet av exempelvis antisemitisk propaganda. Högst obehagligt, faktsikt.

Vill man undvika att hamna i obehagliga slutsatser rörande yttrandefriheten finns naturligtvis en lösning: Man tillerkänner båda argumenten giltighet och gör praktiska avvägningar argumenten emellan utifrån faktiska förutsättningar. Då får man slutsatsen:

c. Det är en mänsklig rättighet att fritt yttra sin mening så länge denna rätt inte innebär skada för andra.

Det är här hetslagstiftningen kommer in. Det torde nämligen råda full enighet om att förtal, förolämpning och hot inte skyddas av yttrandefriheten (eftersom det skadar individens "ära" respektive säkerhet) och hets är per definition en kollektiv form av förtal, förolämpning eller hot. Hets innebär dock endast skada om det riktas mot en förtryckt, utsatt eller på annat sätt diskriminerad grupp.

Hets – riktat mot exempelvis judar eller homosexuella – innebär skada för alla som ingår i den utpekade gruppen. Antisemitism och homofobi är en realitet, och såväl judar som homosexuella utsätts de facto för brott till följd av detta. Att däremot tala illa om gruppen "vänsterhänta" kan inte rimligen sägas innebära någon skada för vänsterhänta personer, eftersom vänsterhänta inte är en förtryckt, utsatt eller på annat sätt diskriminerad grupp.

Hetslagstiftningen är således ingen inskränkning av yttrandefriheten – det är en konsekvens av yttrandefriheten. Att tillåta hets mot förtryckta, utsatta eller på annat sätt diskriminerade grupper strider mot yttrandefrihetens samlade principer.

Värna yttrandefriheten – Stärk hetslagstiftningen!

8 comments:

Anonymous said...

.:.nickar.:. du skriver bra saker rätt ofta. gott att det finns såna människor i politiken...

Mikael Åhman said...

Tack :-)

Anonymous said...

Håller inte med dig här mikael man ska fritt få hata och älska säga vad man vill även om det tyvärr kan skada andra.. Möjligtvis kanske något förbud för de allra värsta typern av gruppen xxx.yyy borde brännas levande och liknande. Ett stort problem är att man knappt vågar uttala sig negativt om vissa saker.

Jag känner starkt att vi inte har någon reel yttrandefrihet i Sverige. Ett stort problem är också att dessa lagar tillämpas vid minsta negativa tillmäle.

Tolkning förtryckt är också ganska svårdefinerbar med andra ord.. länge leve liberalismen i vänsterform! :-)

Hälsningar Rikard

Anonymous said...

Det finns som sagt var stora problem med nuvarande lagstifing och liknande lagstifningar..

Kommer du t.ex i håg den som blev polisanmäld för att ha haft en soosejacka i skolan? Är det ett hot mot ytrrandefriheten att ha en sossejacka?

Får man göra en stalin hälsning men inte en hitler hälsning i skolan? Är det hets mot follkgrupp att ha en jacka med nazist symboler? Vart drar man gränsen för hets och inte hets?

Vad är en förtryckt folkgrupp? Vad är en folgrupp? Vad är förtryck? Det största problemet med dennna typ av lagstifning är att den är mycket godtycklig och svårtolkad.

Ett stort problem är också att den använts för att fälla ungdomar som gjort en provocerande hälsning i skolan och liknande.

Visst fyller den sin funktion till att sitta dit den som hade det där forumet på internet med grovt hatisk propaganda mot homosexuella eller de som trycker grov hat mot judar. Eller den som skickade hem fingernaglad till folk av judisk härkomst.

Det ör dock viktigt att skilja på kritik av en nationalitet och folkgrupp och hets mot densamma. Det finns stora etniska motsättningar även mellan olika etniska grupper i vårt land ta till exempel om en svensk med irakisk bakgrund häver grova ord om det iranska folket i en debattartikel pga att det finns stora motsättningar mellan dessa två grupper i mellanöstern.. är detta hets mot folkgrupp?

Dock så är det hets mot folkgrupp om någon av säg irakisk härkomst häver ord sig samma grova ord om fok av judisk härkomst.

Ett annat exempel som en ursunnig ssuare/sstuden skulle kunna drabbas av när man ska skriva på sin blogg. Man har just sett israels senaste övergrepp xxx.yyy på tv. I vredesmod häver man ur sig en del arga ord om det israeliska eller kanske judiska folket. Är detta hets mot folkgrupp eller kritik mot en viss folkgrupp/nationalitet?

Mikael Åhman said...

kritiserar Israel gör jag ofta, kritiserar det judiska folket gör jag aldrig. Det är nämligen två vitt skilda saker. Enligt samma logik kritiserar jag Iran, men aldrig perser.

Vad inebär det, menar du, att kritisera en nationel folkgrupp? Jag kritiserar den kurdiska hederskulturen eftersom den är patriarkal, däremot inte för att den är kurdisk.

Folkgrupper är grupper av mäniskor mrd vidd etnicitet, religiös övertygelse, sexuell läggning, tror jag uppräkningen är i lagtexten. Kan vara någon grupp tilll dock.

Vad menar du skulle vara saklig kritik av exempelvis homosexuella? Begreppet "homosexuell livsstil" är ett påfund av homofober som hetsar mot människor i gruppen homosexuella.

Jag ser inget problem med att sklija mellan saklig kritik och hets mot religiösa grupper. Låt g för att det KAN finnas gränsfall, men gränssfall finns det ALLTID i ALL lagstiftning. Förekomsten av gränsfall upphäver inte förekomsten av klara fall...

Anonymous said...

Problemet med denna lagstifning är använts för att döma kränkningar av mindre allvarlig karaktär ungdomar som gjort en hitlerhälsning på skolan kanske inte riktad mot någon person av någon direkt entitcitet utan snarare som ett vilset tonårsuppror.

Det är bättre att i dessa fall använda skolans ordinare befogenheter såsom en veckas hemundervisning eller kvarsittning eller liknande i dessa fall för att visa att skolan inte tolerar detta om skolledningen finner att det är viktigt att agera istället för att ge en ung tonårig et brottsregister och böter som han/hons föräldrar för betala.

Då dommarna ofta handlar om gränsfall och mindre allvarliga påhopp och att den inte använts för att komma åt de som verkligen ägnar sig åt grov hets. Det är kanske inte fel på lagen utan tillämpningen.

Sen har den också problemet om likhet inför lagen dvs att vissa folkgrupper ges ett särskilt skydd. Även om det formellt kanske lagen också ger skydd åt norrmän och svenskar har jag aldrig hör talats
om någon som blivit dömd för hets mot svenskar. Återigen problemet är alltså lagstifningens inte använts så att alla folkgrupper fått samma lagstadgade skydd.

Det blir alltså en godtycklig värderingsfråga om vilka folkgrupper som är mest skyddsvärda och risk för att moral eller personliga värderingar kommer in i lagstifningen.

Anonymous said...

Skulle du kunna tänka dig en något annat praxis kring lagen se ut där den används mindre i mildare fall alternativ används så att den ger lika skydd åt alla folkgrupper?

Mikael Åhman said...

Grejen med norrmän är ju att de de facto inte är en förtryckt eller diskriminerade grupp. Det är däremot ex.vis judar.

Godtycke... nej, jag tycker att det handlar om att göra en verklighetsbaserad analys: judar är diskriminerade men det är inte norrmän. Verkligheten följer liksom inte några scheman. Alla folkgrupper är lika skyddsvärda men vissa folkgrupper är i större behov av statens skydd...