Det här skrev jag en gång när jag var lite nere. Kände för att dela med mig av det.
Det gör ont när människor pratar med mig för jag är alldeles TOM innuti, och det ekar i mig, och orden slår som hammarslag i huvudet
Det gör ont för det är alldeles mörkt och allt jag ser är skuggor och det värsta av allt är att det finns inte ens några monster i skuggorna för jag är ENSAM
Det gör ont för det finns inget upp eller ner, eller fram eller bak, och det finns INGEN MENING, och det finns inte ens något slut
Det enda jag har är tårar
Så länge tårarna faller gör det mindre ont
Låt mig få gråta i fred
Monday, February 26, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment